wescbyaxel

Så känns det verkligen just nu, har verkligen grävt ner mig i skit, djupt. Fattar inte hur jag lyckas må så dåligt hela tiden, vad man än gör, hur man än gör det, så ser man bara det som ett misslyckande, och ett svart hål, så sjukt oöverkomligt. Varje ljusglimt krossas så fort man bara tänker på alla problem och dylikt man har, fy fan för livet.

Setting for the last time..


Ja, så känns det just nu, ensamt och jävligt, känner mig som världens största belastning, för alla, vänner, familj och min omgivning. Känslan av en lättnandens suck har jag glömt för längesen, dock har jag inte gått så långt som till att lyssna på Håkan Hellström, nästa stopp rakbladsstad...

Nej, jag får ut och cykla lite i regnet, hoppas att ingen ser mig utan lyktor på cykeln, så ingen behöver skämas över mig, så som mina föräldrar...