7:e september...

Nu kan jag inte annat än att ge mig själv några små piskrapp, slarvet är ur denna världen. Har inte varit mig själv på senare, så bloggen har väl hamnat i lite av ett kölvatten till en form av ett annat jag. Menmen, skärpning i leden, nu försöker vi igen! Nu har ju trots allt skolan dragit igång och den lär bli lika trist som alla andra gånger förr. Inte skoltrötthet, utqan en allmän trötthet börjar sprida sig i mina ådror, jag börjar nog fan bli gammal, vill bara ut och jobba lite, eller varför inte skida runt världen...mmmmm

Annars har dagarna rullat på som vanligt, träningen spinner på, kraften är som den aldrig varit förr och tekniken är ännu bättre, kan nog fan lyckas med en SM comeback tills nästa sommar, om kroppen orkar detvillsäga. Skall överleva vintern och alla dessa timmar i skidbackarna, å vad det skall bli nice. En vecka är ju spikad, men lite mer blir det nog när det väl kommer till krita, men Trysil blir finemang!



Annars har det blivit ännu en match på Vilan IP och detta var väl denna första i raden av många matcher där tjejerna faktsikt hade en ärlig chans att vinna, slutminuternas fotboll var ju på den leveln man vill se och Viscious ser på med skräckblandad förtjusning! Tittar man noga ser man allvaret i hans ögon...

Nu skall jag faktiskt helt plötsligt ner och möta densamme, kanske blir den en kaffe på fenix, faktiskt med allra största säkerhet blir det så. Sen skall jag hem och sy ihop det förbannade hålet i min nyckelficka, inna nallting går åt skogen. Csn kom igår, min telefon kommer snart och jag kommer aldrig dit, awesome.

Kristianstad...!?


P.S. Chilikeso, kycklingfile och spenat, farligt nyttigt och än värre, farligt gott! D.S.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback